1969 ITALIEN 99 min. färg/35mm/1.85:1. R: Lucio Fulci. S: Adrienne Larussa, Tomas Milian, Georges Wilson, Mavi, Antonio Casagrande, Ignazio Spalla, Max Steffen Zacharias, Raymond Pellegrin, Massimo Sarchielli, Mirko Ellis, John Bartha.
Fantastisk, ohyggligt stark berättelse om den italienska legenden om Beatrice Cenci, som tillsammans med hela sin familj, dömdes till döden av katolska kyrkan år 1599 för att ha planerat och utfört mordet på sin far (som var en vidrig, adlig gangster som utnyttjade henne sexuellt). En Shakespeare-influerad intrig berättas på ett briljant okonventionellt sätt, i stafettliknande tillbakablickar, karaktär för karaktär – inledningsvis är det helt obegripligt men i takt med att intrigen klarnar blir även karaktärerna mer mystiska och avancerade. Filmen är både melodramatisk och spännande, extremt våldsam och mycket förlösande; filmens kyrkliga representanter är alla svin, och filmen är ett fullständigt rasande utbrott mot den katolska kyrkans blodiga historia av orättvisa och girighet, inte utan antydningar att historien gått i arm (filmen är, som flera av Fulcis filmer, en otrolig provokation mot det katolska Italien). Filmen är både obskyr och intern, och kräver förmodligen mer eller mindre förkunskaper om italiensk kultur, men det är ett mycket starkt och skoningslöst drama för den som kan sätta sig in i den. Det är också filmen som tidigt bevisade att Fulci, än idag mest berömd för sina splattriga skräckfilmer på 80-talet, var en oerhörd auteur; detta var hans personliga favoritfilm, och förmodligen också hans bästa film. Legenden om Beatrice Cenci har inte filmats så ofta, däremot har det skrivits många böcker, operor och romaner; Alfred Nobel, av alla människor, skrev pjäsen ”Nemesis” år 1896 byggd kring henne. Amerikansk titel: The Conspiracy of Torture. 5/5 9/10. 2011.
