Solas. 1999 SPANIEN färg/35mm/1.66:1. R: Benito Zambrano. S: María Galiana, Ana Fernández, Carlos Álvarez-Nóvoa, Antonio Dechent, Paco De Osca, Juan Fernández, Miguel Alcíbar.
Enkelt men märkligt effektivt spanskt drama om tuff kvinna utan illusioner (Fernández) flyttar in till stan från landet och får bli varse livets hårda skola med lågavlönade jobb, sviniga män och en skabbig lägenhet – när hennes urholkat bittra gamla pappa hamnar på sjukhus sover hennes mamma (Galiana) över hos henne och saker blir tårmilda utan att en sekund bli sentimentala; saker utvecklar sig när hon blir gravid och mamman bekantar sig med snäll gammal grannfarbror. Gripande film full av fina människoporträtt och/men regissören och manusförfattaren Zambrano framstår som en anti-Almodóvar, om man ursäktar den trötta liknelsen; berättandet är sakligt men aldrig överdrivet sterilt, oavbrutet mänskligt och närvarande på ett sådant sätt att filmen blir fängslande från första stund. Den exceptionella Fernández är fascinerande i huvudrollen och Galianas hämmade men bestämda mamma sitter precis där hon ska också. Enstaka melodramatiska klyschor förtar helhetsupplevelsen, men överlag är filmen verkligen sevärd. 4/5 7/10. 2013.
<- Ensam i Berlin.
-> Ensam men stark. 